På digilistans plats 60 den 3 juni återfanns Makedoniens rock-power-låt, som faktiskt var en av mina favoriter i finalen. En vecka blev det för Kaliopi och Crno i Belo. I finalen slutade den på plats 13.
Synt-schlagern Sound of our hearts med Compact Disco kom trea från slutet i finalen, plats 24, men tog sig in på digilistan. Visserligen bara plats 58, men det visar likafullt att Sverige gillar synt aningen mer än Europa-generellt.
Italien fick inga poäng av Sverige, men klarade sig ändå till en nionde plats i esc-finalen. På digilistan blev det en 50:nde plats för Nina Zilli och L'amore è femmina.
På platsen över, 49, återfanns vårt grannland Danmark som med sin radiovänliga melodi slutade på en 22:e plats i finalen. Inte heller Danmark fick poäng av Sverige, men platsen på Digilistan kunde kanske vara ett plåster på såret för Soluna Samay och Should've known better.
Om det finns ett land som älskar ESC lika mycket som Sverige så är det Malta. De var överlyckliga för sin finalplats, 21 platsen i finalen var troligen något de ville förbättra. På digilistan låg den i två veckor, först en 43:e och sedan en 55:e plats. Schlagern This is the night och Kurt Calleja var något som uppskattades, om inte av mig så av musikköparna.
Grekland må lida ekonomiskkris, men vad det gäller schlager och kortkorta kjolar är det fortfarande överflöd. Eleftheria Eleftherieuo kom med sin Aphrodisiac en 17:e plats i finalen. På digilistan låg hon tre veckor. 39:e, 27:e och 51:e platsen låg den sommarflirtande låten. Kanske bidrog det att låtskrivarna är svenska? Eller så var det Eleftherias vackra leende.
Norge fick 3 poäng av Sverige, likafullt slutade de på jumboplatsen. Men på digilistan stannade Tooji två veckor. Stay startade på plats 33 och föll sedan till plats 47.
Låten som först entrade Digilistan det var Waterline, med flickidolerna Jedward. Den 22 april tog de sig in på plats 23. De återvände med de andra esc-hitsen den 3 juni. Då hamnade de på 32:e plats och föll veckan därpå till plats 53. Förhoppningsvis var det inte tillräckligt för tvillingarna från Irland med finalplats 19, en återkomst nästa år är det enda adekvata!
Tyskland var enligt mig en av de tråkigaste låtarna, men det verkar jag vara ensam om att tycka. För Roman Lob och Standing Still hamnade på plats 28 och därpå 41 på Digilistan. I finalen slutade den 8:a, jag undrar, hur gick det till?
Rumäniens bidrag Zaleilah var bättre i inspelningen än live, vilket visade sig i 12:e platsen trots favoritskapet innan festivalen. På Digilistan blev det dock en 19:e och därefter en 20:e plats. Mandinga kunde vara nöjda. Jag undrar fortfarande vem det var som stal sångerskans klänning?
Serbien kom trea i finalen och 10 poäng av Sverige. Zeljko Joksimovics Nije Jjubav Stvar kittlade mångas balkan-nerv och tog sig till en 18:e och därefter 33:e plats på digilistan.
ESC-tvåan och förhandssnackisen Ryssland klarade sig med sina mormödrar fyra veckor på Digilistan. Trots att den endast fick en 7 poängare av Sverige var den populär. Från en 11:e plats blev den 12:a, 33:a och 55:a. Dock skulle jag säga att den är bättre visuellt, då blir tant-effekten mycket högre.
Så då kommer vi till listfantasten som endast slutade på en 16:eplats i ESC. Ivi Amadou med La La Love hade hitpotential redan innan tävlingen genomförst. Redan den 6 maj tog den sig in på Digilistans 18:e plats. Därefter placerade den sig på 42:e, 25:e och 35:e plats. I finalen gav Sverige sin 12:a till just Cypern. Efter finalen raket-åkte den till 4:e platsen och stannade sedan kvar i den delen av listan. 3:e, 3:e, 2:e, 1:e, 3:e, 2:e, 1:e plats har den legat sedan dess. Den senaste listan den 22 juli var den 1:a. Att den är en sommarhit alt. plåga är ett faktum. Jag medger att varje gång den spelas på radio blir jag lite extra glad. Hur framtiden ser ut kan en spekulera i. Jag misstänker att när höstmörkret närmar sig kommer den att falla ur listan, liksom Sertab gjorde i oktober 2003.
Vad tycker ni; var det rätt 15 av de 42 bidragen som tog sig in på Digilistan? Älskar ni eller hatar ni La La Love?
